Mina mål med Staffan
Ja, jag vill att Staffan ska känna att han haft det bra hemma hos mig. Att han är lycklig. Och jag ser på honom när han mår dåligt och när han är glad. Det är absolut mitt största mål med honom, att vara en så bra matte som möjligt. Och det kämpar jag för.
Staffan avlades fram för att vara fin och bli utställnings och avelskanin. Tyvärr så är hans nacke lite för låg, så då såldes han till "kel". Staffan var den första vi såg och han var finast. Såklart han hette Staffan. Men det ser ut som han har sprungit in i en vägg, för hans ansikte är helt platt haha! Han är så söt.
Staffan hade små föräldrar, därför är han hyfsat liten. Han kommer inte växa något mer.
Men han älskar att hoppa. När jag ställt upp hindrerna så släpper jag kopplet och han hoppar alla på en gång. Cirka 25 cm hinder, 4 stycken på raken. Så duktig och han tycker det är superskoj. Så nu måste jag börja bygga fler hinder....
Pappa och jag kollade upp en kväll om man nu skulle vara intresserad av att tävla. Minsta klassen är 10 hiner på raken, ingen kurvig bana, 25 cm. Alltså minst (där vi kollade). Grejen är inte att tävla, utan vi ville bara kolla lite. Just nu är det verkligen inte tajming för att tävla. Själv tycker jag inte man ska tävla med sin kanin om den inte gjort det från starten och verkligen tycker det är kul som man inte måste putta på rumpan för att kaninen ska hoppa. Då tycker jag det nästan är djurplågeri. Om kaninen tycker det är roligt och hoppar på en gång, fine toppen! Men att sitta och putta på den varenda gång är ju lite trist. Visst, det beror på humör och vart den är. Om kaninen är på ett nytt ställe är det såklart roligare att vara nyfiken, för hemma kan man ´hoppa. Alla kan ha en dålig dag lixom!
Men Staffan är ju världens snällaste. Han rivs eller bits aldrig. Så just nu är det ingen plan på kastrering.
Om han är snäll och gosig tycker inte jag det är värt det. Det är lite jobbigt när han är med andra, men han lär sig, som alla andra. Tillslut tillåter han att de andra får slicka lite på honom. När vi har träffat de andra kaninerna har det blivit så i slutet med. Så speciellt inte nu är det inte någon plan på kastrering, vi har en annan plan.....
Som ni får veta lite senare!
Om det är något du undrar om Staffan, så kommentera jättegärna. Då skulle jag bli glad!

Denna bilden var en av de första gångerna vi var ute med honom....

Här är han nu... Någon skillnad?
Kommentarer
Trackback