tilmaaas.blogg.se

Jag tycker att livet ska vara fullt med överraskningar, inte att allt ska vara planerat. Alltså, visst måste man planera och allt så, men det är viktigt att livet ska få bli som det är menat. Det som händer, händer. Inget mer med det.

 

Såklart vill jag att jag ska vara frisk och vara lycklig. Och det kommer jag att kämpa mig för att jag ska vara.

 

Jag har alltid varit en sån som vill ha minst 8 barn och världens snällaste kille. Och det står jag ju fast vid.

Vet vem som skulle passa mej perfekt, men det funkar inte...

 

Vardagen ska inte vara perfekt, huset ska inte vara perfekt, livet ska inte vara perfekt,  inget ska vara HELT perfekt. Så tycker jag. Annars är det ju inget liv.

 

Såklart ska man vara hälsosam och kunna spela fotboll med sina barn i trädgården. Men man måste inte springa till gymmet varanann timme för att må bra. Har man sina älskade nära så mår man bra.

 

Staffan ska vara med länge! Han har lång tid kvar att leva. När han är med blir allt bra. Såklart att sin bästa vän ska  få vara med om allt man ska göra! Fast pappa har erbjudit sig att ta hand om honom sen haha! Gullig :)

 

Precis som jag sa förut så behöver allt inte vara perfekt. Man behöver inte bo i en lyxvilla med överflöd av pengar. Man blir kär i den man blir, går inte att styra, tyvärr. Hoppas min kille (om det blir nån haha) vill ha barn han med... För det vill jag haha! Mååååånga :)

 

Man ska inte pressa sig själv heller, tycker jag. Som nu när vi har prov och så är det många föräldrar sm jag tycker mutar sina barn med pengar beroende på vad de får för betyg. SJälv tycker jag att det är fel. Man ska inte behöva mutas för att fatta själv vad som är viktigt och faktiskt sätta sig ner och plugga. Det kallas eget ansvar.

 

Ansvar ska man ta, man kommer ha nytta med det i livet. Att bo hemma hos mamma få lagad middag och allt gratis ingår inte i mitt dröm liv direkt. Jag vill kunna ta hand och försörja mig själv. Och jag älskar att kunna ta eget ansvar. Det känns bra. Att pappa inte ska behöva ropa på en att städa sitt rum, utan att man kan ta hand om det själv. Att man ser och känner själv när det är dags att ta fram damsugaren. Så har iaf mina föräldrar lärt mig. Det är väldigt skönt för de kommer aldrig o säger att det är dags att  städa rummet, utan det får man hålla koll på själv. De säger att de är jag som bor där, och det är jag som får ta hand om det. Vill jag att det ska vara dammigt och smutsigt med kläder överallt, så visst. jag har mitt ställe du har ditt. Det är därför jag älskar att vara i mitt rum. Det är därför jag är där jämt.

 

Om man vill något speciellt med livet, och sitter och klagar på att de aldrig händer så får man ju ta tag i det. Inget blir av sig själv. Bilden här nere tycker jag passar perfekt för det.

Men än så länge vet jag inte vad jag vill göra av mitt liv mer än att de ska vara bra. Det har jag heller ingen stress med...

 

Om någon undrar nått eller så så har jag sagt det förut, kommentera! Har inga problem om ni inte vill ge namn.

Tack du som läste!